Den gröna energiomställningen är resultatet av en uthållig arbetsprocess som omvandlar landskap och samhällen till försörjningskedjor för urban konsumtion. Viktiga frågor kvarstår om huruvida en mobilitets- och transportomställning kan betraktas som "grön" om den är beroende av billig arbetskraft och hur EU:s gröna energiomställning skiljer sig från tidigare ojämna arbetskrafts- och miljöskadliga energisystem.

Under fyra år kommer detta projekt att använda olika metoder för att undersöka de transnationella kopplingarna mellan litium- och kopparförsörjningskedjorna från Antofagasta, Chile (och platserna för utvinning och export) till Skellefteå, Sverige (platsen för tillverkning av e-batterier). Detta projekt argumenterar för att trots att Chile och Sverige har väldigt olika geopolitiska och ekonomiska kontexter, binder leveranskedjorna av litium och koppar samman Antofagasta och Skellefteå, som två ändar av kedjorna. Båda orterna, Antofagasta och Skellefteå, upplever stora sociala och miljömässiga förändringar i form av ökad invandring, människor som inte har råd med bostäder eller tvångsförflyttningar och förändrad markanvändning som i förlängningen skapar miljökonflikter. 

Således återstår det att analysera de stora dolda kostnaderna, särskilt mot låginkomsttagare, outbildade, invandrade arbetare och rasifierade kvinnor som utför reproduktivt arbete och lider av social och ekonomisk marginalisering.

Ett feministiskt förhållningssätt är högst relevant för att undersöka de genusrelationer och det reproduktiva arbete som ofta förbises och osynliggörs, men som upprätthåller starkt maskuliniserade sektorer, såsom gruvsektorn och bilkomponentindustrin. 

Projektet kommer att ifrågasätta om en mobilitets- och transportomvandling verkligen kan vara en global angelägenhet och leda till social och miljömässig rättvisa i form av rättvis och jämlik inkludering för de mest marginaliserade grupperna för att förbättra deras välbefinnande. En effektiv rättvis omställning går längre än att göra energipolitiken grönare, men måste med nödvändighet ta hänsyn till socioekonomisk och miljömässig rättvisa och prioritering av vård och välbefinnande på arbetsmarknaden.

Projektet finansieras av Formas och bakom studien står Docent och Lektor Martina Angela Caretta, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds universitet.