Selorm Kobla Kugbega
Forskare
From Subsistence to Commercial Producers : Processes of State-led Agrarian Change, Land Tenure Dynamics and Social Differentiation among Smallholders in Ghana.
Från uppehälle till kommersiella producenter : Processer av statsledd jordbruksförändring, markinnehavsdynamik och social differentiering bland småbrukare i Ghana.
Författare
Summary, in Swedish
Kommersialisering av jordbruket handlar om att förbättra den marknadsorienterade produktionen i syfte att maximera vinsten. Medan tidigare statlig politik i Ghana gynnade kommersialisering av medelstora och stora odlare, finns det ett nytt nationellt åtagande kallat "Planting for Food and Jobs Policy" som syftar till att utnyttja småbrukares samlade produktionspotential för hållbar ekonomisk tillväxt. Detta kräver strukturella förändringar från självhushållning till entreprenörskap i produktionen. Medan exogena faktorer som demografiska, infrastrukturella och tekniska förändringar är centrala för att få fram optimala vinster från kommersialiseringsprocesser, handlar avhandlingen om de endogena aspekterna som rör fördelningen av marktillgångar inom hushållen och inom samhället, produktionskapaciteten hos olika grupper av småbrukare och institutionella synergier mellan aktörerna inom markägande. Kopplingarna mellan kommersialisering och resultaten av markinnehav är varken alltid direkta eller påtagliga på marken. De bestäms av olika faktorer som kan förbättra kommersialiseringen och villkoren för markinnehav för en grupp som ett resultat eller begränsa en annan grupp. Kan vi därför hävda att kommersialiseringsprocessen för småbrukare till stor del hänger samman med oundvikliga processer av social differentiering och därmed sammanhängande förlust av mark? I denna avhandling ifrågasätts dessa frågor inom en analytisk ram av teorier om tillträde, äganderätt, differentiering av småbrukare, könsdynamik och de/repeasantization och de/reagrarianization.
Den empiriska grunden för avhandlingen är kvalitativ och bygger på intervjuer med nyckelpersoner och hushåll, fokusgruppsdiskussioner, deltagande landsbygdsbedömningar och dokumentanalys. Resultaten visar hur det spända samspelet mellan statliga och sedvanliga aktörer, som drivs av berättelser om traditionalisering, icke-ingripande och ersättning, minskar möjligheterna till synergieffekter vid genomförandet av jordbrukspolitiken. Avhandlingen visar vidare hur migrerande jordbrukares äganderätt försvagas av kommersialiseringsprocesser som leder till utvecklingen av relationella former av marktillträde, som beskrivs genom gåvor till markägare i form av matgrödor in natura. De är dessutom engagerade i taungya-avtal där de byter ut sin arbetskraft mot "gratis" tillgång till mark. Dessa avtal är tecken på exploatering av arbetskraft och skapandet av transaktionella förhållanden snarare än den teoretiserade jordlösheten och lönearbetet i samband med kommersialiseringen.
Avhandlingen visar också hur kvinnors möjligheter till kommersialisering begränsas av strukturella faktorer och därmed deras förmåga att göra anspråk på odling av kommunal mark. Männen däremot möter inte dessa begränsningar och tenderar att befästa sitt grepp om sedvanlig mark. Kvinnor uppmuntras dock av cashewnötsodlingens unika karaktär att kringgå strukturella hinder och dess äganderättsliga egenskaper enligt sedvanerätten att söka mark för odling. Med dessa resultat är det absolut nödvändigt att intressenterna tar hänsyn till synergieffekterna mellan aktörerna inom markägande och de potentiella polariserande effekterna av kommersialiseringen på olika gruppers produktionsmöjligheter och på markägande.
Den empiriska grunden för avhandlingen är kvalitativ och bygger på intervjuer med nyckelpersoner och hushåll, fokusgruppsdiskussioner, deltagande landsbygdsbedömningar och dokumentanalys. Resultaten visar hur det spända samspelet mellan statliga och sedvanliga aktörer, som drivs av berättelser om traditionalisering, icke-ingripande och ersättning, minskar möjligheterna till synergieffekter vid genomförandet av jordbrukspolitiken. Avhandlingen visar vidare hur migrerande jordbrukares äganderätt försvagas av kommersialiseringsprocesser som leder till utvecklingen av relationella former av marktillträde, som beskrivs genom gåvor till markägare i form av matgrödor in natura. De är dessutom engagerade i taungya-avtal där de byter ut sin arbetskraft mot "gratis" tillgång till mark. Dessa avtal är tecken på exploatering av arbetskraft och skapandet av transaktionella förhållanden snarare än den teoretiserade jordlösheten och lönearbetet i samband med kommersialiseringen.
Avhandlingen visar också hur kvinnors möjligheter till kommersialisering begränsas av strukturella faktorer och därmed deras förmåga att göra anspråk på odling av kommunal mark. Männen däremot möter inte dessa begränsningar och tenderar att befästa sitt grepp om sedvanlig mark. Kvinnor uppmuntras dock av cashewnötsodlingens unika karaktär att kringgå strukturella hinder och dess äganderättsliga egenskaper enligt sedvanerätten att söka mark för odling. Med dessa resultat är det absolut nödvändigt att intressenterna tar hänsyn till synergieffekterna mellan aktörerna inom markägande och de potentiella polariserande effekterna av kommersialiseringen på olika gruppers produktionsmöjligheter och på markägande.
Avdelning/ar
- Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Publiceringsår
2022-10-01
Språk
Engelska
Fulltext
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Lund University
Ämne
- Human Geography
Nyckelord
- Smallholder
- Commercialization
- Land tenure
- Social differentiation
- Chiefs
- Gender
- Migrants
- Ghana
Status
Published
Handledare
- Agnes Andersson Djurfeldt
- Magnus Jirström
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 978-91-8039-420-8
- ISBN: 978-91-8039-419-2
Försvarsdatum
28 oktober 2022
Försvarstid
10:00
Försvarsplats
Världen, Geocentrum I, Sölvegatan 10, Lund
Opponent
- Janine Ubink (Professor)