Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Användning av Geografiska informationssystem (GIS) för att hjälpa polisen med det brottsförebyggande arbetet

Samverkan och samhällsnytta

Här kan vi som forskare bidra genom vetenskapliga arbetssätt och analyser av bakomliggande faktorer och livsvillkor. Genom att använda evidensbaserade metoder kan vi komplettera myndigheternas arbetssätt och därigenom tillhandahålla en förbättrad lägesbild inför beslut om vilka förebyggande insatser som behövs sättas in” Nicklas Guldåker

Polisbil i mörker
©News Øresund, Johan Wessman

Mellan 2017 – och mars 2023 skedde 1810 skjutningar och 537 sprängningar i Sverige som av polisen till en övervägande majoritet bedöms ha kopplingar till gängrelaterad brottslighet och kampen om narkotikamarknaden.  Dessa brott leder till otrygghet i samhället, framförallt i de områden som polisen sedan några år tillbaka pekat ut som så kallade utsatta områden. I de områden bor cirka en halv miljon människor och det är också där nyrekryteringen till gängen huvudsakligen sker.

Se filmen om Nicklas Guldåkers forskning och arbetet med den Strategiska kartan.
 

 

För att effektivt kunna motverka och förebygga denna brottsutveckling och effektivt prioritera och fördela sina resurserser behöver polisen och andra myndigheter en god bild av bakomliggande faktorer och hur dessa tar sig uttryck i olika geografiska områden i Sverige. 

Forskare vid Lunds universitet och Malmö universitet har tillsammans med Polismyndigheten utvecklat en digital, nationell så kallad livsvillkorskarta (även kallas strategiska kartan eller kartverktyget) som visar människors livsvillkor inom 250-meters rutor inom svenska tätorter. 

Kartan bygger på en sammanvägning och indexering av sex olika socio-ekonomiska variabler. Dessa variabler är boende per boyta, förvärvsarbetande, inkomstnivå, ensamstående med barn, utländsk härkomst och endast förgymnasial utbildning. Dessa variabler har visat sig ha statistiska samband med olika typer av brott.

Kartverktyget har använts av Polismyndigheten sedan 2019 och bedöms vara ett värdefullt verktyg på många olika sätt. 

Gerell, M., Puur, M., & Guldåker, N. (2022). Swedish conditions? Characteristics of locations the Swedish police label as vulnerable. Nordic Journal of Urban Studies. Pp. 40-62 

Guldåker N, Hallin P-O, Nilvall K, Gerell M. (2021) Crime Prevention Based on the Strategic Mapping of Living Conditions. ISPRS International Journal of Geo-Information. 10(11):719. Special Issue Geographic Crime Analysis.  
 

Guldåker, N. & Hallin, P-O (2020) Livsvillkor och strategisk lägesbild i Gerell, M, Hallin, P.O., Nilvall, K. & Westerdahl, S. (Reds.) Att vända utvecklingen – Från utsatta områden till trygghet och delaktighet, Malmö University Publications in Urban Studies, MAPIUS 26. 

Guldåker N., Kronkvist, K., Persson, V., Gustavsson, O., Lindbergh, J. & Niedomysl, T. (in review) Fear of crime, crime and living conditions – a case study of Uppsala. Submitted to Nordic Journal of Criminology. October 2023. 
 

Martin Hultberg Tarantino

Lokalt jobbar vi med den strategiska kartan på flera olika nivåer. Delvis genom vårt arbete när vi tittar på lägesbilder. Det vill säga när vi följer utvecklingen i ett område. Där kan vi ha nytta av den strategiska kartan för att se vart vi behöver prioritera vår verksamhet här och nu men också en tid framöver” /Martin Hultberg Tarantino, Kommunpolis