Vad handlar din avhandling om?
- Min avhandling undersöker geografiska mönster för låginkomstarbete i Sverige mellan 1990 och 2020, med fokus på regionala skillnader i förekomst och arbetstagares möjligheter till social rörlighet, samt den roll som teknikdrivna strukturella förändringar spelar. Jag kopplar också dessa dynamiker till det ökande politiska missnöjet och stödet för Sverigedemokraterna.
Vilka forskningsmetoder har du använt?
- Avhandlingen bygger helt på kvantitativa metoder och utgår från longitudinella svenska registerdata. Jag använder både beskrivande och inferentiella verktyg. När det gäller det senare tillämpar jag en rad regressionstekniker, inklusive panelmodeller med fasta effekter, poolad OLS, logistisk regression och strukturell ekvationsmodellering.
Var det något som överraskade dig under arbetets gång?
- Ja, en sak som överraskade mig var den övergripande utvecklingen för låginkomstarbete i Sverige. Istället för en ökning, vilket ofta antas i diskussioner om polarisering, fann jag en liten men tydlig minskning av dess förekomst under den period jag studerade. Dessutom fanns det ett bestående negativt samband mellan uppkomsten av kunskapsekonomin och andelen låginkomstjobb – regioner som specialiserat sig på kunskapsintensiva branscher tenderade faktiskt att ha lägre nivåer av låginkomstjobb. Dessa mönster utmanade min ursprungliga förväntan att expansionen av högkvalificerade sektorer automatiskt skulle generera fler låginkomstjobb inom tjänstesektorn i deras skugga.
- Jag tyckte också det var överraskande att regioner med en relativt hög andel låginkomstjobb inte nödvändigtvis var de där missnöjet och stödet för Sverigedemokraterna var starkast. Istället verkade missnöjet i högre grad drivas av bristen på möjligheter och låga nivåer av social rörlighet.
