Thomas Malm
Professor
The Bias of the World : Theories of Unequal Exchange in History
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract
Detta är en histora över teorier om ojämnt utbyte och deras upphovsmän. Den börjar med merkantilismen och Richard Cantillons jordvärdeteori, ger en kort beskrivning av tidig klassisk ekonomi och Gerald Fitzhugh. Bland det tidiga 1900-talets marxistiska ekonomer spelade ojämnt utbyte en roll i Otto Bauers tolkning av nationalistiska motsättningar, och i Henryk Grossmanns verk som en faktor motverkande kapitlismens sammanbrott. Tillskottet till marxistisk teori av internationell kapitalrörlighet (dvs internationell utjämning av profitkvoten) var eventuellt bara möjligt pga den förvirring som rådde kring nationell gränsdragning i Habsburg. Beträffande Harold A. Innis så föreslås det att han kunde vara av större nytta för teoribygget kring ojämnt utbyte som historiker om kommunikationsmediernas snedvinklande och avskärmande effekter än som upphovsman till den sk stapeltesen. Raúl Prebischs roll som upphovsman till debatten om ojämnt utbyte ifrågasätts och hans mång a likheter med merkantilister påtalas. Det påvisas hur debatten kring Prebisch-Singer teoremet snart nog kom att demonstrera hur bytesförhällandet inte var så mycket förklarades av specialisering på råvaror resp. industrivaror som av underutvekling resp. utveckling i sig. W. Arthur Lewis modell, utarbetad i sökandet efter en icke-kommunistisk utvecklingsväg, löste delvis detta dilemma genom att lyfta fram ojämna lönenivåer, i sin tur beroende av produktivitetsskillnader, och av politiska migrationshinder för dessas utjämning. Därigenom gjorde han bytesförhållandet för varor beroende av det för produktionsfaktorer. Arghiri Emmanuel integrerade merkantilistiska, klassisk ekoonomiska och marxistiska perspektiv och kom att fungera som historisk katalysator för idén om ojämnt utbyte. Hans teori var klart åtskild från en annars vanlig ?monopoltolkning?, och presenteras i marxistisk, sraffiansk och en ekologisk variant. Den specifika historiska roll som ojämnt utbyte spelade i hans perspektiv kopplas här till hans inte mindre originella argument om att värdet av produktionen (kostnaden) kontinuerligt underskrider inkomsterna (köpkraften) som genereras av samma produktion. Vidare studeras ekologisk teorier om ojämnt utbyte: Howard T. Odums ?emergi? teori, Georg Borgströms spökarealer, Hartvig Sætras genom tiden sträckta imperialism, ekologiska fotavtryck som anammades av Jan Otto Andersson, och ekologisk beroendeteori hos Stephen Bunker och Joan Martinez-Alier. Till skillnad från den överföring av ?arbets-? eller ?ekologiska värden? som dominerar flertalet marxistiska och ekologiska skrifter i ämnet, förespråkas här en föreställning om ?ojämnt utbyte? som lägger fokus på ?horizontellt? konfliktfyllda sociala relationer ? vidmakthållandet av en skillnad i konsumtionsnivåer, eller i anspråken på den totala ekologiskt-samhälleliga produktionen, inom de breda folklagren på Jorden ? och dessas återverkningar på relativa priser, eller bytesförhållandet. En sådan avgränsning är mera strikt än vad som är brukligt, men tar till vara originaliteten i frågeställningen och vad som varit mest användbart i föreställningens historia.
Detta är en histora över teorier om ojämnt utbyte och deras upphovsmän. Den börjar med merkantilismen och Richard Cantillons jordvärdeteori, ger en kort beskrivning av tidig klassisk ekonomi och Gerald Fitzhugh. Bland det tidiga 1900-talets marxistiska ekonomer spelade ojämnt utbyte en roll i Otto Bauers tolkning av nationalistiska motsättningar, och i Henryk Grossmanns verk som en faktor motverkande kapitlismens sammanbrott. Tillskottet till marxistisk teori av internationell kapitalrörlighet (dvs internationell utjämning av profitkvoten) var eventuellt bara möjligt pga den förvirring som rådde kring nationell gränsdragning i Habsburg. Beträffande Harold A. Innis så föreslås det att han kunde vara av större nytta för teoribygget kring ojämnt utbyte som historiker om kommunikationsmediernas snedvinklande och avskärmande effekter än som upphovsman till den sk stapeltesen. Raúl Prebischs roll som upphovsman till debatten om ojämnt utbyte ifrågasätts och hans mång a likheter med merkantilister påtalas. Det påvisas hur debatten kring Prebisch-Singer teoremet snart nog kom att demonstrera hur bytesförhällandet inte var så mycket förklarades av specialisering på råvaror resp. industrivaror som av underutvekling resp. utveckling i sig. W. Arthur Lewis modell, utarbetad i sökandet efter en icke-kommunistisk utvecklingsväg, löste delvis detta dilemma genom att lyfta fram ojämna lönenivåer, i sin tur beroende av produktivitetsskillnader, och av politiska migrationshinder för dessas utjämning. Därigenom gjorde han bytesförhållandet för varor beroende av det för produktionsfaktorer. Arghiri Emmanuel integrerade merkantilistiska, klassisk ekoonomiska och marxistiska perspektiv och kom att fungera som historisk katalysator för idén om ojämnt utbyte. Hans teori var klart åtskild från en annars vanlig ?monopoltolkning?, och presenteras i marxistisk, sraffiansk och en ekologisk variant. Den specifika historiska roll som ojämnt utbyte spelade i hans perspektiv kopplas här till hans inte mindre originella argument om att värdet av produktionen (kostnaden) kontinuerligt underskrider inkomsterna (köpkraften) som genereras av samma produktion. Vidare studeras ekologisk teorier om ojämnt utbyte: Howard T. Odums ?emergi? teori, Georg Borgströms spökarealer, Hartvig Sætras genom tiden sträckta imperialism, ekologiska fotavtryck som anammades av Jan Otto Andersson, och ekologisk beroendeteori hos Stephen Bunker och Joan Martinez-Alier. Till skillnad från den överföring av ?arbets-? eller ?ekologiska värden? som dominerar flertalet marxistiska och ekologiska skrifter i ämnet, förespråkas här en föreställning om ?ojämnt utbyte? som lägger fokus på ?horizontellt? konfliktfyllda sociala relationer ? vidmakthållandet av en skillnad i konsumtionsnivåer, eller i anspråken på den totala ekologiskt-samhälleliga produktionen, inom de breda folklagren på Jorden ? och dessas återverkningar på relativa priser, eller bytesförhållandet. En sådan avgränsning är mera strikt än vad som är brukligt, men tar till vara originaliteten i frågeställningen och vad som varit mest användbart i föreställningens historia.
Avdelning/ar
- Humanekologi
Publiceringsår
2007
Språk
Engelska
Publikation/Tidskrift/Serie
Lund Studies in Human Ecology
Issue
9
Fulltext
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Human Ecology Division, Lund University
Ämne
- Social and Economic Geography
Nyckelord
- History and philosophy of the social sciences
- Contemporary history (since 1914)
- Ecology
- political ecology
- ecological footprint
- emergy
- underconsumptionism
- post-Keynesian
- unlimited supplies of labour
- Prebisch-Singer
- centre-periphery
- terms of trade
- staple thesis
- ecologial economics
- Marxist economics
- classical economics
- history of political economy
- mercantilism
- non-equvalent exchange
- unequal exchange
- Economics
- econometrics
- economic theory
- economic systems
- economic policy
- Nationalekonomi
- ekonometri
- ekonomisk teori
- ekonomiska system
- ekonomisk politik
- Nutidshistoria (från 1914)
- Ekologi
- Samhällsvetenskapernas historia och filosofi
Status
Published
Handledare
- Thomas Malm
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 1403-5022
- ISBN: 978-91-628-7022-5
- ISBN: 91-628-7022-X
Försvarsdatum
26 januari 2007
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
Hörsal 207, Zoofysiologen, Helgonavägen 3B, Lund
Opponent
- Ulf Jonsson (Professor)