Alf Hornborg
Professor emeritus
The Coloniality of Taste : A political ecology of middle class food practices in a Bolivian city
Författare
Summary, in Swedish
Staden Cochabamba kallas för “Bolivias kulinariska huvudstad”. Många kulinariska traditioner och kulturer möts där. Den här avhandlingen handlar om hur den vardagliga matkulturen är en del av reproduktionen av historiska ojämlikheter mellan olika delar av befolkningen, särskild mellan ursprungsbefolkningen och befolkningen som betraktar sig som ”västerländsk”. Avhandlingen utgörs av en inledande del (”kappa”) och tre artiklar.
Jag analyserar maten som ett symboliskt och materiellt fenomen och knyter därmed samman matproduktion och –konsumtion. Det grundläggande perspektivet är kritisk realism, såsom utvecklat av Roy Bhaskar. Det är ett ramverk som bidrar till förståelsen av sambandet mellan det symboliska och det kroppsliga och ekologiska. Perspektivet innebär också att betrakta det vardagliga som resultatet av djupare mekanismer och strukturer.
Den empiriska analysen tar sin utgångspunkt i det faktum att konsumtionen av industriellt producerat kycklingkött har ökat markant i Bolivia de senaste åren. Jag betonar de ekologiska och hälsorelaterade effekterna av denna utveckling, en utveckling som inte påverkar alla delar av befolkningen på samma vis. Analysen visar också att den ökade konsumtionen av kyckling är en del av mer övergripande sociala, kulturella och gastronomiska förändringar i Bolivia.
Jag analyserar också den priviligierade medelklassens konsumtionsmönster och visar på hur matkonsumtionen är en del av en historisk önskan om att skapa socialt och kulturellt avstånd till de som kallas ”indigenas”, ursprungsbefolkningen. Reproduktionen av dessa ojämlikheter tar sig olika uttryck, såsom i segregationen mellan grupper när man äter ute eller i de priviligierades negativa syn på marknadsförsäljarna, speciellt de som betraktas som en del av ursprungsbefolkningen.
Jag argumenterar i avhandlingen att matkulturen visar att koloniala sociala mönster inte försvann i och med att den formella kolonialismen tog slut. En analys av matproduktion och –konsumtion i Bolivia idag visar att 1) vissa dominanta matpreferenser (såsom att äta kyckling) överförs till mindre priviligierade delar av befolkningen; 2) vissa delar av ursprungsfolkens kultur (till exempel produkter såsom quinoa) appropieras av mäktiga aktörer; och 3) att endast vissa delar av befolkningen tillåts ta del av de mer priviligierade gruppernas konsumtionsvanor. Den här logiken kallar jag för ”smakens kolonialitet”.
Avslutningsvis föreslår jag ett nytt sätt att tänka kring matkulturen i Cochabamba - att aktivt använda matkulturen som ett sätt att prata om och om möjligt gå bortom historiskt villkorade ojämlikheter.
Jag analyserar maten som ett symboliskt och materiellt fenomen och knyter därmed samman matproduktion och –konsumtion. Det grundläggande perspektivet är kritisk realism, såsom utvecklat av Roy Bhaskar. Det är ett ramverk som bidrar till förståelsen av sambandet mellan det symboliska och det kroppsliga och ekologiska. Perspektivet innebär också att betrakta det vardagliga som resultatet av djupare mekanismer och strukturer.
Den empiriska analysen tar sin utgångspunkt i det faktum att konsumtionen av industriellt producerat kycklingkött har ökat markant i Bolivia de senaste åren. Jag betonar de ekologiska och hälsorelaterade effekterna av denna utveckling, en utveckling som inte påverkar alla delar av befolkningen på samma vis. Analysen visar också att den ökade konsumtionen av kyckling är en del av mer övergripande sociala, kulturella och gastronomiska förändringar i Bolivia.
Jag analyserar också den priviligierade medelklassens konsumtionsmönster och visar på hur matkonsumtionen är en del av en historisk önskan om att skapa socialt och kulturellt avstånd till de som kallas ”indigenas”, ursprungsbefolkningen. Reproduktionen av dessa ojämlikheter tar sig olika uttryck, såsom i segregationen mellan grupper när man äter ute eller i de priviligierades negativa syn på marknadsförsäljarna, speciellt de som betraktas som en del av ursprungsbefolkningen.
Jag argumenterar i avhandlingen att matkulturen visar att koloniala sociala mönster inte försvann i och med att den formella kolonialismen tog slut. En analys av matproduktion och –konsumtion i Bolivia idag visar att 1) vissa dominanta matpreferenser (såsom att äta kyckling) överförs till mindre priviligierade delar av befolkningen; 2) vissa delar av ursprungsfolkens kultur (till exempel produkter såsom quinoa) appropieras av mäktiga aktörer; och 3) att endast vissa delar av befolkningen tillåts ta del av de mer priviligierade gruppernas konsumtionsvanor. Den här logiken kallar jag för ”smakens kolonialitet”.
Avslutningsvis föreslår jag ett nytt sätt att tänka kring matkulturen i Cochabamba - att aktivt använda matkulturen som ett sätt att prata om och om möjligt gå bortom historiskt villkorade ojämlikheter.
Avdelning/ar
- Humanekologi
Publiceringsår
2018-10-22
Språk
Engelska
Publikation/Tidskrift/Serie
Lund Dissertations in Human Ecology
Issue
4
Fulltext
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Lund University
Ämne
- Social Anthropology
- Environmental Sciences related to Agriculture and Land-use
- Social and Economic Geography
Nyckelord
- Cochabamba
- middle class
- white
- coloniality
- chicken meat
- taste
Status
Published
Handledare
- Anders Burman
- Alf Hornborg
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 1650-206X
- ISBN: 978-91-7753-878-3
- ISBN: 978-91-7753-877-6
Försvarsdatum
16 november 2018
Försvarstid
13:00
Försvarsplats
Ostrom, Josephson building, Biskopsgatan 5, Lund
Opponent
- Andrew Canessa (Professor)